Hiss och diss igen!


Jag HISSAR:

skrattattacker!



Visst är det underbart att få skratta hejdlöst?

Det är så härligt att skratta så man får ont i magmusklerna och kinderna!
I lördags skrattade jag så tårarna sprutade.
Det är så uppfriskande!!

Oftast "drabbas" man ju av skrattsjukan när det är ytterst olämpligt,.. Varför är det så?

Tänk vad kul det skulle vara om någon ville dela med sig
av nån sådan här "hejdlöst skratt-anfall"-situation...*hinthint* :)

Jag DISSAR:

ogräs!

Behöver jag säga något mer?!
Varför tror ogräset att jag inte har något bättre för mig än
att ligga på knä vid rabatterna när jag är ledig?!

Kommentarer
Postat av: Kristina (stinis)

Vi hoppas på många sådana skrattattacker imorgon! Men de brukar ju inte vara långt borta när tjejerna träffas!



Ja detta ogräs... Vi får asfaltera gården så slipper vi det!

2009-05-19 | 21:54:36
URL: http://kikinas.blogg.se/
Postat av: Lotta

Jag kommer särskilt ihåg en gång: det var en jag kände som låg på sjukhuset och var riktigt dålig, det var verkligen inte läge att skratta precis....men han sa så dråpliga saker om hur han blev behandlad på sjukhuset...han sa bl.a. om läkaren: "den där jäkla kaninskallen!" jag och Mats skrattade så åt honom och kunde absolut inte sluta, trots att han låg där och var så dålig! Det hela blev faktiskt väldigt pinsamt och den stackaren låg och tittade på oss!

Kram!

2009-05-19 | 22:31:55
Postat av: Vickan

Skrattatacker är så otroligt härligt :)

Så underbart att skratta så man får ont i magen och tårarna rinner som du sa! Man kan aldrig få nog =)

tycker jag iaf, men de tycker mina kompisar. De är så tråkigt ibland när jag skrattar och har roligt i skolan, ändra blir jag dumförklarad för att jag skrattar eller så blir dom sur för de :/ De är därimot inte lika roligt.. Jag tror vi är ganska lika i sättet, ser ut som de på inläggen iaf ;] kram

2009-05-20 | 13:39:00
Postat av: Lotta

Jag skulle med dig till barnavårdscentralen på undersökning när du var liten. Du ville alltid vara "fin", men där måsta man sätta på sig dom blå plasttofflorna, och du ville absolut inte det, men du var som sagt var tvungen. När vi kom in till doktor Stjärnberg så satte han på dig en "sjörövarlapp" för ena ögat när han kollade synen. Där satt lilla du i dessa blå tofflor och lappen för öga, och din mamma skrattade så hon höll på att förgås, tills Stjärnberg sa: "om inte mamma kan skärpa till sig så måste hon gå ut" så jag var tvngen att lämna dig där för jag tjöt av skratt!

Stackars dig!:-))

2009-05-20 | 16:35:58

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: