Med risk för att bli tjatig vill jag skriva lite mer om min korta visit i hufvudstaden.
Som du kanske vet, så har jag väldigt lätt för att tycka synd om människor
(och även djur för den delen).

När jag strosade runt på Drottninggatan och bara ville njuta av
sommaren, staden, sällskapet och shoppingen - pang!!
Så greps jag av akut "tycka-synd-om-sjukan"!
För där på gatan ser jag en ynklig man med stora skyltar hängandes på sig.
I en ryggsäck stack en skylt upp också. Jag tror det stod typ "Textil-tvätt" och en
pil åt vilket håll man skulle gå för att komma dit.
"Stackars karl! Gå gatan upp och ner som en levande reklamskylt!
Tänk om han var professor, läkare eller något liknande innan han
flydde till Sverige! Men här får han ett sånt här skitjobb!".
Okej, det kanske inte alls var så - men bara att se honom gjorde mig ledsen.
Hur stor är chansen att man skulle se en "svenskfödd" med det jobbet?
Men sedan försökte jag tänka positivt; han har i alla fall ett jobb till
skillnad från många...